Syracusas tankar om den kommunicerande hunden
I Svd finns en artikelserie, som heter Språkspalten. Oftast är det intressant, men ibland blir man fundersam. Den 7 december handlade det om medfödd språkförmåga och Mikael Parkvall var författare. Bland annat skrev han att det är uppenbart att hundar inte lär sig språk trots att de växer upp i en mänsklig miljö.
Då dök frågan upp om vad som menas med språkförmåga och följande frågor ställdes till författaren.
"Är det förmågan att tala, förmågan att kommunicera, förmågan att göra sig förstådd eller förmågan att förstå? Hur tänker du? Är det att kunna tala som människor? Då kan jag hålla med dig. Är det de andra parametrarna håller jag inte med dig. Hundar har ju inte samma talorgan som människor. De kan ju ibland framställa vissa mänskliga ljud, men är det vad du menar? Då skulle människor födda med defekter i gommen och stämbanden inte heller ha någon språkförmåga. Är det vad du menar?"
_____________________________________________________________________________
Följande svar fick jag:
"Förmågan att kommunicera (inom sin art, och ibland över artgränser), det har förstås djur också.
Men djur ("andra djur än människan" alltså) saknar ändå vad lingvister skulle kalla "språk". Den viktigaste skillnaden är kombinatoriken. (läran om kombinationer).
När det har forskats på diverse djurarter, så har man konstaterat att de har några dussin läten, men dessa verkar vara holistiska, alltså att varje läte är ett helt budskap ("stick!", "här finns det mat!", "jag vill para mig", osv,) och dessa kan inte kombineras. Människans språkljud, däremot betyder ingenting i sig, men kan kombineras till betydelsefulla enheter. Detta leder till att både djur och människor har ett ändligt antal läten, men att bara människan kan säga ett oändligt antal saker.
Så, "kommunikation", ja men "språk", nej. En människa kan säga en mening som aldrig någonsin i världshistorien har yttrats, medan djur, såvitt vi vet, bara säger sådant som sagts förut.
Sen är själva talorganen inte så viktiga i sig, eftersom språk ju kan uttryckas på andra sätt. Det har ju gjorts en hel del experiment med att lära apor teckenspråk, men med ganska klent resultat. Och även när det gäller förståelse (som man inte behöver talorgan för) så har ju ett tioårigt barn och en tioårig hund uppvuxna i samma hem rätt olika förmåga."
_____________________________________________________________________________
Hur kan då en hund kommunicera?
Måste hunden kunna tala för att för att uttrycka sig i abstrakta termer eller måste man bara ge hunden kommandon för att den ska kunna förstå?
Vi har en hund, Teo, som är fenomenal på att kommunicera, göra sig förstådd och förstå, men tala med mänsklig röst kan han inte även om man ibland undrar.
Som till exempel när jag vill att han ska sätta sig ned i olika sammanhang:
- Sitt (det enklaste och snabbaste)
- Sätt du dig ned (vänlig samtalston)
- Vad skulle du göra nu då/alternativt en harkling.
- Peka med fingret mot marken (fungerar på nära och långt håll)
Alla dessa olika sätt vi uttrycker oss på betyder att han ska sätta sig ned och det fungerar, till 100 procent. Vi har till och med ytterligare ett sätt att uttrycka oss på och det är att mima.
Ofta talar folk (och även instruktörer) väldigt högt till hundar fastän de har mycket bättre hörsel än vi.
- BRAAAA, ropar man i falsett.
- SITTTTT, LIGGGGG, HIIIIT, FYYYYY.
I vardagslivet höjer vi aldrig rösten. Behöver Teo en tillrättavisning sänker husse bara rösten mycket tyst till basläge: - Det där var inte bra.
- Bra, viskar vi för beröm, för det angår ju bara Teo vad som är bra eller inte.
Detta var ett sätt att kommunicera med Teo, och det är när vi vänder oss direkt till honom.? Men vad händer när vi talar med varandra - i vanlig samtalston? Förstår han då? Ja, gång efter gång får vi bekräftelse på att så är fallet.
- Ska vi handla idag?
- Mmm, vi skulle kunna åka om en liten stund.
Genast visar han att han förstått, går fram till oss, tittar mot dörren, går mot dörren, och försöker hämta oss igen - utan att vi säger något. Han har m.a.o. lyssnat på vårt samtal.
Vi skulle kunna fortsätta vår inbördes konversation på ett annat sätt:
- Men idag får den lille stanna hemma.
Nu blir reaktionen en helt annan, trots att vi inte nämnt hans namn hänger hela huvudet och så går han och lägger sig i ett undanskymt hörn.
Gång efter gång frågar vi oss: - Hur kan han höra och förstå vad vi säger?
En del hundar äter upp all mat de får. Inte Teo. Han äter lite då och lite då. Om skålen någon gång råkar bli tom sätter han tassen i den, kör runt den och släpper den med ett brak. Ingen kan ju undgå att höra det.
- Aha, säger vi, nu är maten slut, och så går vi ut i köket. Mycket riktigt. Skålen är tom och vi fyller på med mat.
Vad händer? Är Teo hungrig och vill ha mer mat? Nej, han går därifrån, totalt ointresserad.
Vad ville han ha sagt? - Jo, skålen är tom och det ska alltid finnas mat i den.Teo har många olika sätt att "säga" saker på. Vi förstår och "hör" vad han säger.
- Voff - öppna dörren jag vill komma in.
- Mjau - jag vill gå ut.
- Mmmm - jag vill ha vatten.
- Slår ned svansen mot sängen - klockan är sju, dags att släppa ut mig så att jag får kissa.
- Slår med tassen på husses knä - klockan är tre, dags för eftermiddagstur.
- Stirrar stint på oss, håller fast blicken medan han går fram till skåpet med godis - jag vill ha godis.
- I skrivande stund står han i trappan så där en åtta meter ifrån mig och kallar försiktigt på min uppmärksamhet: - Rrrrrr, mjau, pip. Samtidigt tittar han på ytterdörren. Budskapet är tydligt: - Snälla matte, öppna dörren, jag vill gå ut. Med en avvärjande gest signalerar jag ljudlöst: - Du får vänta en stund, jag har inte tid just nu. Ljudligt suckande lägger han sig ned. Budskapet är tydligt: - Okej då, men bara en liten stund.
Listan kan bli hur lång som helst.
Alla leksaker och tuggben har olika namn. Det är bara för oss att be honom hämta Fido, Tuggisen, Ett (som är den pratande bollen) o.s.v.
När det är dags för eftermiddagsfika kommer han med en lapp till matte, som det står fika på och när jag markerat att den är läst går han tillbaka till husse med den.
Då det är dags för promenad går han från biluppfarten fram till gatan. Så säger matte eller husse:
- Först tittar vi åt ena hållet.
Då tittar han åt höger.
- Så tittar vi åt andra hållet.
Då tittar han åt vänster och kommer det ingen bil går han över gatan. Aldrig att han skulle gå om det kom en bil.
Kommer det sedan bilar, när vi är ute på promenad, lägger han sig ned tills de passerat.
- Varför gör han så där? frågade några barn.
- Jo, svarade jag, hade han kunnat prata hade han sagt "det kommer en bil, stå still".
- Så bra, det ska vi också tänka på, sa barnen, för man kan ju bli påkörd om man springer ut i gatan. Tänk att man förstår vad han säger, fast han inte pratar med ord.
Teo som golfhund
Dagen börjar med en konversation:
- Hör du Teo, jag skulle vilja prata med dig. Vad tycker du vi ska göra idag?
Varpå han med intensiv ögonkontakt lägger huvudet på sned.
- Har du några idéer? Huvudet på sned åt andra hållet precis som om han tar sig en verklig funderare.
- Ska vi spela golf? Man riktigt hör hur han ropar "jaaaaa", och så springer han ut i hallen för att få på sig golfselen.
På banan är han en en kunnig deltagare. Han markerar gult för de spelare, som ska spela från gult och rött för dem, som ska spela från rött. Intensivt studerar han spelaren, som ska slå ut och genom växelseende markerar han med blicken åt vilket håll bollen ska gå. När bollen väl gått iväg, vet han exakt var den är. Om spelaren inte vet vart bollen tagit vägen och markerar Teo genom att visa var den är utan att röra den.
Remarkabelt är att han aldrig går upp på green och aldrig går i en bunker. Däremot vet han skillnad på green och foregreen. Om någon frågar hur vi lärt honom detta blir svaret: - Fråga oss inte hur. Det har han lärt sig själv.
Förutom att hålla reda på alla spelares alla bollar drar han husses vagn.
Så till frågan om hunden språk eller kanske hellre hundens kommunikation
- Kan hunden tala?
- Nej inte som vi människor, men den kan utan tvekan meddela sig med omgivningen genom ljud och kroppsspråk.
- Förstår hundar mänskligt språk?
- I väldigt hög grad. Det finns till och med hundar, som lärt sig mer än 1000 ord. En del hundar har större förmåga än andra att tolka oss människor.
Andra inlägg
Välkommen
Välkommen till www.djurrodskonsult.se.
Nyhetsbrev
Länkar
Länkar till bloggen